Mål och svält.

Att ha mål i livet är något som alltid är viktigt enligt mig. Små som stora, kortsiktiga som långsiktiga. Jag anser att det är det som får oss att utvecklas i livet. Om det är karriärmässigt eller privat gör det samma.

Just nu, som arbetslös, kretsar mina mål mest runt träning, men så finns ju målet att hitta ett jobb, ett mål som jag hoppas alla arbetslösa bär på. Men för ett tag sen satte jag upp ett långsiktigt mål, ett mål som känns stort för mig. Jag har som mål att nån gång i mitt liv kunna köpa mig en fin och dyr Mulberry väska (ev. annan märkesväska som jag tycker är fin vid tillfälle). Jag vet egentligen inte varför, om det är för märkets skull eller för att få känna mig lyxig och ”rik” en gång, jag kan inte riktigt sätta fingret på det. Men som jag är som person så är det egentligen ett ganska patetiskt mål. Jag dömer inte dom som bär dessa dyra väskor, men tänker själv, när jag bortser från kvalité, lyxen att har råd att köpa sig en sån väska och drömmen/fantasin, att är det verkligen nödvändigt att bära runt på en sån dyrgrip?

Det finns så många i världen som inte har mat på borde var dag och där skulle jag stoltsera runt med en väska vars värde skulle kunna täcka upp en standardfamiljs matbudget för två månader. Det är egentligen sjukt! Men samtidigt så lever jag i ett land med en hyfsat bra standard och kan inte varje gång jag köper något tänka på dom som inte har mat på sitt bord, då skulle jag nog bara må dåligt själv och det gör ju inget bättre. Jag vet att det är verkligheten och den suger, men ibland är det okej att blunda för den, så länga man vet att den finns och inte förnekar den. Hur som helst så gjorde jag en ”deal” med mig själv som ingår i målet. Att jag utöver väskan ska skänka 25% av dess värde till välgörenhet, och ja, det är för att jag mår bättre själv då.

För någon dag sen hade en tjej skrivit på facebook att hon skämdes för att hon gav mat till en hemlös man och mådde bra av det, att det mer var för hennes egen skull än för den hemlösa mannen. Hon ansåg att det är vår plikt att hjälpa behövande om vi har möjligheten och inte känna oss stolta för att vi gör det. Och jag tycker hon har en poäng och har rätt i det hon säger, men samtidigt tänker jag att det är ändå bättre att vi skänker och hjälper och känner oss nöjda och stolta över det, än att det inte skänks alls. Men vi kan ju jobba på att det ska finnas i vår natur att hjälpa, att det inte ska vara det som gör att vi känner oss extra stolta över oss själva.

För övrigt hoppas jag på att kunna bli världsförälder eller ha ett fadderbarn eller liknande när jag har fått en tryggare ekonomi.

En dag ska du bli min och världen ska få mat på sitt bord.

blogstats trackingpixel

En reaktion på “Mål och svält.

  1. Thank you for producing my private students have access for your web site post. Your kindness will likely be significantly appreciated. I’ve got some ongoing projects and I wanted all these students assist me with it. The only way they could do that was carry out some exploration on the net so as to help make my function quicker. They came across your web page along with the content material on it, specially this blog post, seriously assisted them to come to very good conclusions on things we required to carry out.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>